Säg bara ett ord

Predikan på tredje söndagen efter trettondedagen, årgång 1 - "Jesus skapar tro", 2015-01-25

1 Kung 8:41-43
Rom 1:16-17
Matt 8:5-13

I begynnelsen, sägs det, skapade Gud världen med sitt Ord. ”Ljus, bli till!” sa Gud och så snart Ordet var uttalat var där också ljus. Sån makt finns det i Guds Ord, att det som sägs också görs.
Därför är en av de viktigaste trosbekännelserna bland judar kopplat till Guds Ord: ”Vi ska höra och vi ska göra”.

Så börjar ju också ett av våra evangelier med det kända ”I begynnelsen fanns Ordet…”
Så sprids också berättelserna om Jesus efter hans uppståndelse och tron på honom sprids genom det predikade Ordet, och vi vet att det finns makt i ord, inte bara i Guds Ord utan till och med i människors ord.
Våra ord har makt att upprätta och förgöra en människa, att stärka eller modfälla. Orden vi hör och orden vi säger är en stor del av det som formar våra liv.
Om våra ord har en sån makt, vilken makt har då inte Guds Ord? Det ord som skapar världen, det Ord som ger liv.
Idag möter vi Jesus som, som vanligt är på väg någonstans. Denna gång kan vi anta att han är på väg hem eftersom han just har äntrat sin hemstad, Kafarnaum. Där möter han officeren, en maktens man, men inte bara vilken makt som helst. Den här soldaten tjänar Rom. Romarriket som ockuperade större delen av det som låg vid Medelhavet och även Israel.
Jesus möter här sin förtryckare, sitt folks förtryckare, sin mobbare om man så vill.
När denna representant för förtryckaren kommer och berättar för juden Jesus om sin sjuke tjänare är det inte så märkligt att Jesus lite fräckt undrar: ”Ska då jag komma och bota honom?”
Det är som när mobbaren plötsligt ser sig i behov av hjälp från sitt mobboffer. Förtryckaren kryper till korset. ”Herre, jag är inte värd att du går in under mitt tak!”
Det är ett ”förlåt” och ett ”hjälp!” på en och samma gång. Men det Jesus anmärker på är det som soldaten säger sen. På grund av dessa ord proklamerar Jesus skamlöst att denne officer har tro som överskrider alla han har mött i Israel. Varför?
”…men säg bara ett ord…” Officerens tro att ett ord från Jesus räcker är en tro på att Jesus är bärare av det där gudomliga ordet som kan ge liv, det där ordet som skapade världen, som fortfarande skapar och ger liv, räddar och upprättar.
”Gå, du trodde och det skall ske”. Gud sade… och det blev så. Vi vill höra och vi vill göra. Ord och handling hänger ihop.
Vad är detta för tro som Jesus lyfter fram som en förebild?
Är det en genomtänkt reflektion om Guds väsen och natur?
Nej, det är en tillit. En tillit till Jesus och en bön bortom förstånd och stolthet.

Vem av oss kan veta vem som äger en sån tro? Kan vi avgöra vem som har en stark eller svag tro?
Nej! Ingen utom Gud känner oss så väl. Och det är aldrig någonsin vår uppgift som kristna att avgöra om andra människor tro är tillräcklig. Vi är inte domare. Officeren var inte jude, och tillbad inte Israels Gud, ändå säger Jesus att officerens tro är stark. Tron finns inte bara bland hans lärjungar och efterföljare.
Som kristna är vår uppgift att söka en sån tro och söka lyssna till Guds röst. Den söker vi i bön, genom att fördjupa oss i Bibelns ord och särskilt berättelserna om Jesus, i gemenskap med andra och i samtal.

Vi ska höra och vi ska göra!
För också våra ord har makt, våra ord kan skänka hopp, tro, kärlek, glädje, liv.